Jan Brzechwa

Jan Brzechwa (1898-1966) räknas till Polens mest älskade barnboksförfattare, vars underfundiga sagor och lekfulla dikter har glatt generationer av barn i alla åldrar. Vuxna minns honom även som en vass satiriker. Sina största framgångar firade Brzechwa med Herr Klex akademi, en av de polska barnboksklassikerna, och det är därför ingen slump att det är också är den första av hans böcker att utkomma på svenska.

Brzechwas texter för barn kännetecknas av inflytandet från sagor, rikliga mängder fantasi, absurd humor, groteska element och olika slags ordlekar utifrån vardagstalets mångfald av betydelser. Han bröt upp från den tidigare barnbokstraditionens uppenbara pedagogiska ambitioner och vädjade istället till barnens fantasi och barnens benägenhet att leka med språket. Herr Klex akademi är ett bra exempel på detta. Brzechwa fann att endast böcker som även gladde vuxna lämpade sig för barn och satte därför som mål att skriva så att hans texter kunde tilltala läsare mellan tre och hundra år.

Brzechwa föddes som Jan Wiktor Lesman den 15 augusti i Zjmerynka i nuvarande Ukraina, även om det finns motstridiga uppgifter om huruvida året var 1898 eller 1900. Familjen hade judisk bakgrund och Brzechwas farfar Bernard var förläggare, bokhandlare och lärare vid Warszawas rabbinskola. Fadern Aleksander (i vars namn vi möjligen finner inspirationen till namnet Klex) konverterade dock till kristendomen och kom att arbeta som ingenjör vid järnvägen, modern var lärare i franska. I Brzechwas barndom flyttade familjen ofta runt i de östpolska gränstrakter som idag utgör Ukraina.

Vid 12 års ålder började Brzechwa skriva dikter – först för släkten, men år 1915 dök hans verser även upp i veckotidningar som Petrograds ”Sztandar” och Kievs ”Klosy Ukrainskie”. Hans kusin Boleslaw Lesmian, själv etablerad poet, uppfann då pseudonymen Brzechwa (Styrfjädern, som på en pil) så att de inte skulle behöva dela på familjenamnet som diktare.

Efter gymnasieexamen från jesuitskola 1916 började Brzechwa först studera medicin i Kazan men gav snabbt upp det spåret och tog sedermera examen i juridik vid universitetet i Warszawa, dock först 1924. Däremellan hann han bland annat delta som volontär i det polsk-sovjetiska kriget. Som advokat fortsatte han under familjenamnet att specialisera sig på upphovsrätt och blev samtidigt under mellankrigstiden känd för de sånger och monologer han skrev för huvudstadens kabaréer. Hans första diktsamling för vuxna, Oblicza zmyslone, publicerades år 1926, och fler följde i rask takt.

Brzechwas enda barn, dottern Krystyna, föddes 1928 i hans första äktenskap och blev sedermera konstnär. Mycket har blivit skrivet om Brzechwas kvinnoaffärer, och det är rimligt att anta att det fanns långt fler kvinnor i hans liv än de tre han gifte sig med. Enligt rykten var det också en önskan att förföra en dagisfröken som fick Brzechwa att börja skriva dikter för barn. 1938 utkom hans första volym med barndikter, Tancowala igla z nitka, och året efter följde nästa, Kaczka Dziwaczka. Han fick genast kritik för att dikterna inte skulle vara tillräckligt tydliga, inte minst moraliskt, och för att de rymde för mycket groteska och absurda inslag. Denna kritik kom att hålla i sig under större delen av hans karriär men hans klassiska verser har trots det blivit obligatorisk läsning för polska skolbarn.

Under andra världskriget slapp Brzechwa att klassificeras som jude trots sin härstamning, delvis för att han höll sig undan tyskarna. Han fortsatte dock att skriva sagor för barn, varav många utgavs av underjordiska förläggare. Det var också under ockupationsåren som han skrev Herr Klex akademi – även om utgivningen dröjde till 1946. Boken om herr Klex blev hans största framgång och fick två populära uppföljare på 1960-talet: Podróze pana Kleksa (1961) och Tryumf pana Kleksa (1965). Trilogin kom att filmatiseras på 1980-talet (den första filmen hör än idag till de mest sedda polska biofilmerna alla kategorier), bearbetades till musikal på 2000-talet och så sent som 2019 öppnades ett Herr Klex-lekland i den polska staden Katowice (se länk nedan).

Mer problematiskt var att Brzechwa efter kriget började skriva politiskt engagerade texter för att hylla det nya kommunistiska styret och Stalin, detta då han anses ha varit genuint övertygad om kommunismens fördelar. Med åren blev han dock allt mindre aktiv politiskt och sågs då som en passiv motståndare till systemet.

Vid sidan av sitt flerfaldigt prisbelönta författande skrev Brzechwa även kolumner i pressen och var framstående översättare av såväl klassisk som nyare rysk litteratur (t ex Pusjkin, Tjechov och Majakovskij).

Länkar

» Jan Brzechwa på Culture.pl
» Bajka Pana Kleksa i Katowice
» Pchla Szachrajka (1967) – Animerad film baserad på Brzechwas berättelse (obs! på polska!)
» Dziwne dziwy czyli…”Basn o korsarzu Palemonie” Jana Brzechwy (1986) – Animerad film baserad på Brzechwas berättelse (obs! på polska!)